2010
Ja, då har vi än en gång kommit till ett årsslut.
2010 var året då jag blev 18 år, fick rösta i mitt första riksdagsval någonsin, året då jag både var i Thailand och Teneriffa, då jag har insett att vissa människor aldrig kommer att ändra på sig, året då jag har kom på att livet blir bra mycket lättare bara man tillämpar mottot Hakuna Matata till allting och även året då kärlek vara överallt.
I början av året var jag inställd på en sak men allting blev tvärtom. Jag såg en hel drös av Robert Downey Jrs filmer och blev mer besatt än någonsin. Jag kände motivation att ändra på saker men våren visade sig bli helt annorlunda än jag tänkt mig. Det blev mycket sena kvällar stirrandes ut i mörkret och mycket analyserande där jag försökte att förstå.
Vår familj gjorde som hundratusentals andra svenskar har gjort före oss, vi tog ett plan till Thailand och spenderade två veckor i detta paradis. Dock blev jag inte lika förälskad i landet som många andra blev, utan det jag minns mest ifrån den resan är att jag lyssnade på Phil Collins dygnet runt.
Jag blev 18 år och fick fin uppvakning av lika fina vänner. Sommarlovet var en välbehövd paus men allra sista dagen hade vi ett matteprov som inte ens gick lite bra. Men vid den tidpunkten hade jag dock helt enkelt slutat brytt mig.
Sommaren blev ett virrvarr av söt-Jessica som tog studenten, Gatufesten i Sundsvall med Kent som jag blev så imponerad av att jag blev mållös, badning överallt, GTA 4 hela nätter, glass, lugnet ute på klipporna i Baggviken, filmer i massor, lite jobb på ICA samt två resor till El Stockholmo. En med Hamlet som fick mig att inse att 1. Gustaf Skarsgård är den enda Skarsgård jag tål och 2. att Daniel och Victorias kärlek är så fruktansvärt vacker. Den andra resan blev ett upptåg även fast Muse var inställt.
Till hösten började jag skolan igen och jag påbörjade mitt tredje och sista år på gymnasiet. Framtidsvisionerna var vaga men jag kämpade på. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och världen började att skrämma mig rejält. Matten knagglade på i samma takt, men kämparglöden var borta. Oron var borta. Och jag hade aldrig mått bättre. Jay Smith fick mig att kolla på årets Idol och en liten del dog inombords när han vann. December fick ingen julkänsla i år då tidsbrist och arbetande föräldrar fick allt att slå slint. Idag är det nyårsafton vilket betyder att siffrorna 2011 kommer att vara så mer än en framtid imorgon. Det kommer att vara nuet.
Årets bästa händelse: Gatufesten i Sundsvall. Kent är magnifika. Jocke Berg är gud på denna jord.
Årets värsta händelse: Den 19 september. När folk röstade för ett kallare Sverige.
Årets bästa bio: Iron Man 2. "Vänta lite" tänker ni nu, "fick inte den bara okej i betyg av alla tidningar?" Om ni kände mig tillräckligt bra inser ni att jag inte bryr mig om filmkritiker, jag är min egen filmkritiker. Och jag var i extas efter att ha sett denna på bio.
Bästa filmen jag sett i år: A Single Man lämnade mitt hjärta tomt, Say Anything fick det att slå hårdare och Mr.Brooks fick mig att tänka att ingen är vem de utser för att vara
Bästa låten jag hört i år: Cat Stevens – Can't Keep It In, Kent – Mannen I Den Vita Hatten ( 16 År Senare ), Daniel Adams-Ray – Dum av dig
Bästa boken jag läst i år: Sputnik Älskling av Haruki Murakami var en bok som fastnade i mitt minne i flera månader efter att den var slut.
Bästa TV-serien jag sett i år: Dexter säsong fem var fantastisk och The Vampire Diaries är allt Twilight inte är. Sen är The Big Bang Theory i en klass för sig själv. Rock, Paper, Scissors, Lizzard, Spock!
Årets besattheter: Is-Kaffe (som vanligt då), Kent (Bandet, inte Beckas pappa), min nya trotjänare iPhone, att sitta ute vid havet och grubbla och alla dessa fantastiska människor som finns.
Jag hoppas att det blir en bra Nyårsafton för er.
Vi hörs igen nästa år.
// Lisa
2010 var året då jag blev 18 år, fick rösta i mitt första riksdagsval någonsin, året då jag både var i Thailand och Teneriffa, då jag har insett att vissa människor aldrig kommer att ändra på sig, året då jag har kom på att livet blir bra mycket lättare bara man tillämpar mottot Hakuna Matata till allting och även året då kärlek vara överallt.
I början av året var jag inställd på en sak men allting blev tvärtom. Jag såg en hel drös av Robert Downey Jrs filmer och blev mer besatt än någonsin. Jag kände motivation att ändra på saker men våren visade sig bli helt annorlunda än jag tänkt mig. Det blev mycket sena kvällar stirrandes ut i mörkret och mycket analyserande där jag försökte att förstå.
Vår familj gjorde som hundratusentals andra svenskar har gjort före oss, vi tog ett plan till Thailand och spenderade två veckor i detta paradis. Dock blev jag inte lika förälskad i landet som många andra blev, utan det jag minns mest ifrån den resan är att jag lyssnade på Phil Collins dygnet runt.
Jag blev 18 år och fick fin uppvakning av lika fina vänner. Sommarlovet var en välbehövd paus men allra sista dagen hade vi ett matteprov som inte ens gick lite bra. Men vid den tidpunkten hade jag dock helt enkelt slutat brytt mig.
Sommaren blev ett virrvarr av söt-Jessica som tog studenten, Gatufesten i Sundsvall med Kent som jag blev så imponerad av att jag blev mållös, badning överallt, GTA 4 hela nätter, glass, lugnet ute på klipporna i Baggviken, filmer i massor, lite jobb på ICA samt två resor till El Stockholmo. En med Hamlet som fick mig att inse att 1. Gustaf Skarsgård är den enda Skarsgård jag tål och 2. att Daniel och Victorias kärlek är så fruktansvärt vacker. Den andra resan blev ett upptåg även fast Muse var inställt.
Till hösten började jag skolan igen och jag påbörjade mitt tredje och sista år på gymnasiet. Framtidsvisionerna var vaga men jag kämpade på. Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och världen började att skrämma mig rejält. Matten knagglade på i samma takt, men kämparglöden var borta. Oron var borta. Och jag hade aldrig mått bättre. Jay Smith fick mig att kolla på årets Idol och en liten del dog inombords när han vann. December fick ingen julkänsla i år då tidsbrist och arbetande föräldrar fick allt att slå slint. Idag är det nyårsafton vilket betyder att siffrorna 2011 kommer att vara så mer än en framtid imorgon. Det kommer att vara nuet.
Årets bästa händelse: Gatufesten i Sundsvall. Kent är magnifika. Jocke Berg är gud på denna jord.
Årets värsta händelse: Den 19 september. När folk röstade för ett kallare Sverige.
Årets bästa bio: Iron Man 2. "Vänta lite" tänker ni nu, "fick inte den bara okej i betyg av alla tidningar?" Om ni kände mig tillräckligt bra inser ni att jag inte bryr mig om filmkritiker, jag är min egen filmkritiker. Och jag var i extas efter att ha sett denna på bio.
Bästa filmen jag sett i år: A Single Man lämnade mitt hjärta tomt, Say Anything fick det att slå hårdare och Mr.Brooks fick mig att tänka att ingen är vem de utser för att vara
Bästa låten jag hört i år: Cat Stevens – Can't Keep It In, Kent – Mannen I Den Vita Hatten ( 16 År Senare ), Daniel Adams-Ray – Dum av dig
Bästa boken jag läst i år: Sputnik Älskling av Haruki Murakami var en bok som fastnade i mitt minne i flera månader efter att den var slut.
Bästa TV-serien jag sett i år: Dexter säsong fem var fantastisk och The Vampire Diaries är allt Twilight inte är. Sen är The Big Bang Theory i en klass för sig själv. Rock, Paper, Scissors, Lizzard, Spock!
Årets besattheter: Is-Kaffe (som vanligt då), Kent (Bandet, inte Beckas pappa), min nya trotjänare iPhone, att sitta ute vid havet och grubbla och alla dessa fantastiska människor som finns.
Jag hoppas att det blir en bra Nyårsafton för er.
Vi hörs igen nästa år.
// Lisa
Kommentarer
Trackback
