Allting har förändrats men jag känner likadant

Torsdagar betyder att jag skuttar nedför storgatan vid lunch med musik i öronen, sover lite i bussen och trallar glatt i solskenet påväg hem. När jag väl kommer hem ser jag på Downton Abbey från lördagen via SVT play och förundras över hur fint livet är. Hur sjukt stort allt är. Och hur sjukt litet det är samtidigt.

Ps. Dog ganska mycket i senaste avsnitt.
Ps2. jag vill leva i ett kostymdrama. Punkt.

// Lisa - Vi blev som dom andra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0