I'm going to make you famous Lizzy

(Nu skärper vi oss här)
Vill bara lobba lite för TV3s  stora höstsatsning: Blacklist (varför de skippat "The" i en svenska tablån är ett mysterium)
 
Minns peppen jag hade när jag fick höra att allas vår James Spader, the slisk of all slisk, skulle spela skurk i en ny tv-serie. Glömde sen totalt bort denna geniala nyhet, tills reklamen började rulla på TV3 för några veckor sedan. Såg premiären förra torsdagen och är nu helt såld. Satan i gatan vad jag går igång på den här serien.
 
Handlar om Raymond "Red" Reddington, en slags konsulterande brottsling, som överlämnar sig själv till FBI med löften att hjälp dem att ta fast brottslingar han har på sin så kallade "Blacklist" (läs: Burn Book). Enda kravet han har är att han bara pratar med den nyutexaminerade profieraren Elizabeth Keen.
 
Serien i sig är inte helt banbrytande, men tilltalar mig något otroligt. Först och främst är James Sader helt genialisk på att spela sådana här roller (snela, Boston Legal lever på honom). Sen är det fyllt med löjliga/skrattretande one-liners, spänningen är olidlig à la Prison Break, det finns en stark kvinnlig huvudkaraktär, ett väldigt klyschigt/stekigt soundtrack och med en precis lagom dos amerikanskhet.
 
 
// Lisa - Of course not! I'm a criminal. Criminals are notorious liars. Everything about me is a lie.

Do you think you are the only one who feels anything?

Har haft några fina dagar med fina människor.
 
Måndag:
Hämtade Jessica i stan, hämtade syskonen Vigren ute på Näset och styrde kosan mot Lugnvik där Lugnvik IF spelade hemmamatch. Tro inte att jag helt plötsligt har blivit fotbollsfantast, utan behövde ju i alla fall se EN match i år då Henke och Emil har spelat i laget i sommar. Tyvärr förlorade de mot Moliden.
 
Väl hemma såg jag och Jessica på den väldigt speciella filmen Birthday Girl med Nicole Kidman som rysk postorderfru. Helt okej film, men väldigt skruvad.
 
 
Tisdag:
Sov ut, åt tacos till middag och såg lite film med Jessica innan hon drog tillbaka till Övik.
 
* The Nines (Ryan Reynolds och Melissa McCarthy i den delvis seriösa, delvis konstiga, delvis roliga filmen. Mycket lull-lull och lösa trådar. Inte speciellt bra)
* Black Swan (Såg om den och fy tusan vilken snygg film det är! Natalie Portman förtjänade verkligen den Oscar hon fick för att hon spelade den oskuldsfulla ballerinan Nina som sakta blir psykisk instabil efter att ha blivit castad som den vita och den svarta svanen i en version av Svansjön)
* Bernard & Doris (Susan Sarandon spelade tobaksarvtagerskan Doris Duke som vi får följa under den senare delen av hennes liv då hon kommer väldigt nära sin butler, spelad av Ralph Fiennes. En HBO-producerad film som var riktigt snyggt gjord med bra skådespelarprestationer. Riktigt intressant och speciell)
 
 
Onsdag:
Packade min sista flyttlåda, tog ett sista dopp i Lill-Vammsjön tillsammans med Becka och grät till The English Patient (Fy satan vad bra den är).
 
 
// Lisa - I fear Madox knows about us, he keeps mentioning Anna Karenina.

You've got a good life, Curtis. I think that's the best compliment you can give a man; take a look at his life and say, 'That's good'

Tog en paus från flyttpackningen igårkväll och såg lite film:
 
* Julie & Julia (Baserat på två livsöden, dels Julia Child, den berömda amerikanska kocken och dels Julie Powell som inte fann någon glädje i  vardagen längre och startade en matblogg då hon ska lagade alla recept i Julia Childs kokbok "Mastering the Art of French Cooking". Väldigt mysig feelgoodfilm med mat i fokus. Meryl Streep gör en väldigt fin porträttering av Julia Child och under filmens gång insåg jag att jag tycker att Stanley Tucci är en av de roligaste skådespelare i vår nutid)
 
 
* Take Shelter (Efter att ha köttat tre säsonger av den fantastiska serien Boardwalk Empire fick jag på riktigt upp ögonen för hur otroligt duktig Michael Shannon [General Zod i Man of Steel] är på att spela psykiskt instabila karaktärer.
I denna film spelar han Curtis, en vanlig familjefar som tillsammans med sin fru [här spelad av den alltid lika underbara Jessica Chastain [Zero Dark Thirty] tar hand om deras döva dotter. Curtis börjar drömma mardrömmar om en ankommande storm och han blir besatt av tanken på att bygga ut stormskyddet de har på gården. En psykologisk thriller som hela tiden kröp under skinnet på mig utan att det egentligen hände något specifikt. Som tittare slutade jag tillslut att lita på Curtis i hans nedåtgående spiral av psykisk ohälsa. Musiksättningen var genialisk och jag blev riktigt tagen av historien. Verkligen en film jag rekommenderar då jag tycker att den fick alldeles för lite publicitet då den kom ut 2011. Kul också att Shea Whigham [aka Eli Thompson i Boardwalk Empire] var en biroll.
 
 
// Lisa - You are the butter to my bread, you are the breath to my Life.

You know you can always tell who cares about you the most by who comes first to visit you in the hospital.

Har spenderat två dagar med att undvika flyttpacking och istället ägnat mig åt att driva runt, köra bil, cykla iväg fem km för att låna blu-rays av fina vänner och se film:
 
* Body of Lies (Vill än en gång påpeka att Leonardo DiCaprio är den mest intressanta skådespelare vi har i vår nutid. I denna film spelar han en CIA-agent som jagar terrorister i Jordanien och blir fångad i ett maktspel mellan sin amerikanske chef [aka Russell "i sin tjockaste roll hittills" Crowe] och den jordaniske underrättelsetjänstens chef [aka Mark "jag är alltid skurken" Strong]. En spännande film med vettig kritik på USAs krig mot terrorism)
* Master and Commander - The Far Side of the World (Russell Crowe spelar en brittisk kapten som jagar ett franskt skepp i Sydamerika under Napoleonkrigen. Paul Bettany [aka albinon i Da Vici-Koden] var doktorn ombord, tillika kaptenens bästa vän. Älskade hur hela filmen nästan bara utspelade sig på skeppet, och att livet ombord beskrevs grundligt. Tyckte verkligen om filmen, även om krigscener med kanoner kan blir lite tjatigt)
* J. Edgar (För att det är, tillsammans med den i The Great Gatsby, den absolut bästa roll Leonardo DiCaprio har spelat. För att det är en sådan där film jag ligger i fosterställning i soffan och gråter sönder till. FY FAN VAD BRA DEN ÄR!)
* The Age of Innocence (För att Martin Scorsese har gjort ett sådant otroligt vackert kostymdrama om livet i New York under 1800-talet. För att Daniel Day-Lewis är fantastiskt)
 
 
// Lisa -  Nonsense! Name a shrub after me.

We can either sit here and do nothing or grab those flare guns and do something really stupid

Var och såg Pacific Rim på bio med Emma i Stockholm. Blev faktsikt positivt överraskad. Ska väl erkänna att monsterfilmer inte är någon favoritgenre, de har så lätt att bli dunderpajig. Just denna film (med den vackra taglinen "Go big or go extinct") handlade om en framtid inte långt ifrån vår tid, då gigantiska sjömonster från en annan planet terroriserar vår jord. För att bekämpa dessa har mänskligheten byggt monsturöst stora robotar som drivs av två människors sammansmälta sinnen.
 
Låter pajigt, men filmen var spännande. Det var mycket fina familjerelationer men jag tycker att de hade kunnat tonat ner salgsmålsscenerna mellan monstren och robotorna då det var svårt att uppskatta skalan på hur "coolt" det egentligen var när byggnad efter byggnad raserades. Snygga specialeffekter var det dock. Väl värt pengarna om man gillar popcornunderhållning.
 
 
// Lisa - One, don't you ever touch me again. Two, don't you ever touch me again.

Most people don't believe something can happen until it already has. That's not stupidity or weakness, that's just human nature

Har varit på bio två gånger denna helg:
 
Började med att jag såg World War Z med Jessica i fredags. Minns inte sist jag såg en film jag tyckte var såhär spännande. Jorden blir utsatt för en mystisk sjukdom som förvandlar mänskligheten till levande döda på otroligt kort tid. Den var enligt mig en riktigt lyckad zombiefilm med Brad Pitt i huvudrollen som familjefadern som blir indragen i arbetet med att försöka komma på vad som har hänt och hur det går att stoppa det. Älskade att de inte hade overkligt mycket flyt, men att det inte blev för pajigt heller.
 
 
Ikväll gick jag, syskonen Vigren (aka The Hellströms) och syskonen Sjödin på bio för att se den nya svenska filmen alla tjatar om: Känn Ingen Sorg. Är inget stort Håkan Hellström-fan (har såklart hört en del låtar ändå varav "För En Lång Lång Tid" är min favorit), men kunde uppskatta filmen ändå. Filmen i sig handlar inte om Håkan själv, utan om Pål (aka Adam Lundgren från Torka Aldrig Tårar Utan Handskar), en impulsiv kille som drömmer om en musikkarriär men vågar inte sjunga inför folk. När femme fatalen Eva dyker upp förändrars Pål och hans vänners liv. Väldigt speciellt film som inte liknar något annat svenskt jag har sett. Den pendlade fort mellan galen komedi och tungt drama. Jag tyckte inte att den var lika bra som folk sa, men den var helt klart väldigt söt.
 
 
// Lisa - Om du vill ha mig nu kan du får mig så lätt.

Well... sometimes I have the feeling I can do crystal meth, but then I think, mmm... better not

Hade finbesök av ett stycke särbo (aka Jessica) nu i veckan, och förutom att baka värdens godaste Cupcakes, äta ihjäl oss på Höga Kusten Hotell och åka bil såg vi lite film också:
 
* Laws of Attraction (Pierce Brosnan och Julianne Moore spelar två skillsmässoadvokater som är varandras totala motsatser. Såklart blir de kära och diverse komplikationer uppstår à la valfri romantisk komedi. Söt pärla från ett tidigt 2000-tal)
* The Hot Chick (Jag ÄLSKAR verkligen kroppsbytar-filmer. Och den här gamla godingen som handlar om en populär high school-tjej [spelad av en ung Rachel McAdams] som, efter att ha snattat ett par örhängen med magiska förmågor, råkar byta kropp med en äldre man [spelad av Rob Schneider] och måste försöka hitta sin kropp igen. Hysteriskt rolig]
* Remains of the Day - Återstoden av Dagen (Handlar om den otroligt plikttrogna butlern Stevens [Anthony Hopkins] och hans liv på ett gods i England i slutet av 30-talet. När en ny hushållerska [Emma Thompson] börjar i huset vänds Stevens liv upp och ner då de blir förälskade i varandra, fast ingen av de erkänner det. En otroligt vacker film, med en av mina favoritscener i någon film någonsin)
* Pitch Perfect (Jag har aldrig sett tv-serien Glee, men kan tänka mig att den är ganska likt den här filmen. En otroligt söt Anna Kendrick spelar Beca, en tjej med DJ-drömmar som börjar på college och joinar en acapellagrupp. Spontana acapellasånger och diverse acapella ordskämt [aca-scuse me!] summerar den här feel good-filmen som var bra, men smått irriterande ibland]
* Hansel and Gretel: Witch Hunters (Hans och Greta har vuxit upp och jagar häxor som jobb. Otrolig töntig ibland, men gillade att de inte snålade på våldet, för den här filmen hade lätt kunnat bli totalt värdelös om de hade gjort den barntillåten. Helt okej ändå, fast jag förstår inte riktigt varför Jeremy Renner gick med på att vara med i den)
 
 
// Lisa - Nothing makes a woman feel more like a girl than a man who sings like a boy.

That's great, because I've always dreamed of dating the expelled guy

Fick besök av en före detta Dockstabo (aka Jessica) igår och vi grillade, skrattade bort flera timmar och såg lite film:
 
* The Paperboy (I ett otroligt varmt Florida undersöker journalisten Ward [Matthew McConaughey] om rätt man [John Cusack] blev satt i fängelset för ett mord på en sheriff. Den här filmen blir bara bättre och bättre ju fler gånger jag ser den. 'The Tension' i vissa scener är så tjock att man kan ta på den)
* Unbreakable (Jag gillar verkligen M. Night Shyamalan. Är en av de få jag känner som inte tycker att The Happening är värdelös. Den här filmen handlar om Bruce Willis som är den enda som överlever en tågolycka och han börjar då ifrågasätta sitt liv. Älskade verkligen filmningen, så sjukt snyggt. Filmen i sig var bra, men inte så mycket mera)
* The New Guy (En mobbad kille [DJ Qualls, aka Rat i The Core] gör så att han blir relegerad från sitt High School för att återuppfinna sig som den coola killen på sin nya skola. Jag såg den första gången för nästan åtta år sedan och har älskat den sedan dess. "You've been looking at my Janet?" och "Who's the biaaatch now?" är självklara klassiker)
 
 
// Lisa - I'm just going to shoot you once!
 

It seems to me, that if there is a bad taste in your mouth, you spit it out. You don't constantly swallow it back

Har agerat trädgårdsmästare i helgen (klipp gräs, ansat buskar, planterat jordgubbsplantor) så slappnade av med att se lite film:
 
* The Client (En ung pojke får veta mer än han borde, vilket gör att han får maffian efter sig. FBI med åklagaren Roy Foltrigg i spetsen [Tommy Lee Jones] leder utredningen, men eftersom pojken inte litar på lagen tar han hjälp av advokaten Reggie Love [Susan Sarandon] för att undvika att bli förhörd. Otroligt charmig pojke i huvudrollen. I överlag en spännande film)
* Amazing Grace (Historiskt drama [<3[ som handlar om William Wilberforces kamp för att försöka avskaffa slaveriet i 1700-talets England. Med en otroligt söt Benedict Cumberbatch [jaja, jag stalkar fortfarande] som Williams bästa vän. En snygg film med världens töntigaste tagline: "Behind the song you love is a story you will never forget")
* The Other Boleyn Girl (Natalie Portman och Scarlett Johansson som systrarna Boleyn som tävlade om Henrik VIIIs [här spelad av den ack så menlöse Eric Bana] kärlek i 1500-talets England. En bra historia men enligt mig valde de helt fel skådespelare till huvudrollerna)
 
 
 
// Lisa - Thank you, son. I can assure you, you have been an even larger pain in the ass.

Suppose the whole world stopped believing that God had any sort of plan for us?

Förutom att ha kört en herrans massa bil idag har jag även utökat mitt stalkande av Benedict Cumberbatch genom att se:
 
* War Horse (Steven Spielbergs först världskriget drama om hästen Joey som förändrar livet för alla människor han möter. En mysig film med underbart vackert foto. Höjdpunkten var att se Tom Hiddleston [aka Loki från Thor/The Avengers] som världens godaste soldat)
* Creation (Handlade om tiden då Charles Darwin skrev boken 'Om Arternas Uppkomst' och hur han kämpade med hur teorin om evolutionen togs emot av hans religiösa fru. En smått obehaglig scen var då man fick se hur fluglarver bryter ner djur. I överlag en bra film, men inget speciellt)
 
 
// Lisa - Do you not care that you and I may be separated for all eternity?

Kunde ha satsat en miljon på oss. Som tur va var jag pank

Har nu officiellt sett den första serie från BBC jag inte tyckte var genialisk. Spenderade 5 timmar av mitt liv med att gråtskratta åt hur otroligt dåligt The Last Enemy var (dock med en väldigt duktig Benedict Cumberbatch i huvudrollen). Maken till sämre manusarbete var det längesedan jag snubblade över.
 
Stephen (Cumberbatch), en socialt awkward matematikern, flyger hem till England för att gå på sin brors begravning och blir övertalat att hjälpa till med den brittiska regeringens senaste övervakningssystem som innebär att allas ID-kort hela tiden registrerar exakt allt de gör. Galna konspirationer med en gnutta ångestkärlek brukar ju annars falla mig helt i smaken (snela, ÄLSKAR ju Homeland <3) men satan i gatan vad dåligt The Last Enemy var. Så otroligt töntigt. Början var rent ut sagt hemsk, men den lyckades bli lite bättre mot de sista avsnitten men fortfarande minispydde jag åt nästan allt de sa.
 
 
// Lisa - Det är mycket som man inte vet att man inte vet förens det är försent.

I think he's representative of the human spirit, of what's possible

Var på Folkan igår för Filmstudio-U:s sista visning för denna termin. De visade Searching For Sugar Man, den Oscarsvinnande dokumentären som handlade om artisten Rodriguez från Detroit som efter två misslyckade album på 70-talet la av med musiken utan att inse att han var större än Elvis i Sydafrika.
 
Dokumentärer är inte min starka sida, men tyckte att det var en fin historia om en ödmjuk människa. Trots detta så var den enligt mig 'bara' bra, inget som fick mig att bli känslomässigt engagerad.
 
 
// Lisa - Och om ensammast är starkast, var jag starkare förut?

Innan dig var allting tyst

Spenderade kvällen (läs: natten) med att obsessa lite över Benedict Cumberbatch:

* Small Island (En BBC-producerad miniserie [herregud har de NÅGONSIN producerat något dåligt?] om rasism, kärlek och plikter under andra världskriget. Historien pendlar mellan Jamaica och England och vi får följa fyra personers liv som vävs samman under denna svåra tid. Jag fick gåshud 12 minuter in i serien och var tvungen att pausa ett flertal gånger för att hämta andan [som till exempel under den här scenen, ville avlida]. Britter, ni vet verkligen hur ni ska fånga mitt intresse)
 
 
* Tinker Tailor Soldier Spy (Såg den för första gången för nästan ett år sedan [då jag har ett klart minne av att syskonen Vigren inte uppskattade den speciellt mycket]. Är en sådan film jag måste se ensam för att kunna uppskatta den fullt ut och den växte verkligen av att se igen. Spioneri i 70-talets England. En sådan sjuk stämningen genom hela filmen, älskar verkligen den subtila stilen. Kameraarbetet! Skådespelarinsatserna! Slutscenen!! Riktigt, riktigt bra)
 
 
// Lisa - Trust no one. Suspect everyone.

Life has a gap in it. It just does. You don't go crazy trying to fill it like some lunatic

Var på Folkan och såg Take This Waltz som Filmstudio-U visade ikväll.
 
Handlade om Margot [Michelle Williams] som är lyckligt gift tillsammans med Lou [Seth Rogen] sedan fem år tillbaka. När hon är ute och reser möter hon konstnären/rickshawköraren Daniel, som hon blir blixtförälskad i. Vi får sedan se hur hon hanterar sina nya känslor. Jag vet, låter väldigt klyschigt, men det var en väldigt speciell berättelse trots allt. Filmen var otroligt hjärtskärande bitvis, men den hade även en mer humoristisk sida. Jag tyckte verkligen att det var en fin film.
 
 
// Lisa - A dog is like a starter for a kid.

Can't repeat the past? Why, of course you can

Var på bio med Jessica ikväll och vi såg det visuella orgasmmonstret The Great Gatsby (som jag har varit peppad på i nästan exakt ett helt år). Eftersom jag har taggat den här filmen något så otroligt var jag lite rädd att jag skulle bli besviken, men kan med gott samvete berätta att den verkligen levde upp till mina förväntningar, den var till och med bättre än jag hade vågat hoppats på.
 
En visuellt fulländad film, med ett fantastiskt soundtrack och en vansinnigt underbar Leonardo DiCaprio i rollen som Gatsby, mannen som förbluffar alla i ett 20-talets New York. Intensiviteten höll i sig genom hela filmen trots att den nästan var två och en halv timme lång. Fick gåshud vid ett flertal tillfällen och blev imponerad av kvalitén på skådespeleriet. Helt klart en film som förtjänas att se på bio.
 
 
// Lisa - That's the best thing a girl can be in this world, a beautiful little fool.

Space: the final frontier

Vi måste prata om Star Trek.

Jag har aldrig haft någon relation till långköraren Star Trek. Inte sett någonting, varken någon film eller TV-serierna (förutom att zappa förbi några avsnitt av Star Trek: Voyager när det visades på SVT för en herrans massa år sedan). Trots detta har jag såklart hört diverse populärkulturistiska anspelningar som allt från "Live long and prosper" till "Beam me up, Scotty".
 
Efter att jag i 11-årsåldern upptäckte Star Wars så blev det genast mer osannolikt att jag skulle börja se Star Trek, då rivaliteten mellan franchiserna fanns. Men trots detta blev jag bjuden med på bio till Star Trek: Into Darkness nu i helgen och eftersom den filmen har varit så otroligt hypead överallt och regisserades av allas vår JJ Abrams (som inte bara har gjort tv-serien Fringe som jag älskade, utan också ska regissera nya Star Wars filmen) så kände jag att det var dags att ta tag i att öppna Pandoras ask.
 
Väldigt otaggad bestämde jag mig för att se JJ Abrams första Star Trek-film från 2009 kvällen innan bion med ett helt tomt huvud, Jag läste inte på något alls om handlingen och såg ingen trailer. Och de följande två timmarna är något jag aldrig kommer att glömma. Fy vad överraskad jag blev! Fy vad bra den var! Fy vad glad det faktumet gjorde mig! Älskade historien så mycket att jag såg om den tre gånger på nästan lika många dagar. Sjukt sköna karaktärer, sjukt intressant historia och sjukt snygg film (tillskillnad från alla anda hatar jag inte på alla dessa Lens Flares som JJ Abrams överanvände i varenda scen)
 
När jag klev in i biosalongen i lördags för att se fortsättningen så hade jag medvetet undvikit att se trailern till Star Trek: Into Darkness i ett försök att återskapa känslan av överraskning. Och det funkade. Så sjukt bra film med otroligt sköna karaktärer och spännande historia. Är så fruktansvärt imponerad över att JJ Abrams har lyckats skapa filmer som tilltalar alla dessa Trekkies men även lyckas fånga in oss oinvigda.
 
Att se dessa filmer fick mig att inse två saker: 1. Fy vad jag älskar Sci-Fi. 2. Detta fick mig att, på riktigt, bli säker på att JJ Abrams kan vinna mitt hjärta med Star Wars - Episode VII. Detta bådar gott mitt folk.
 
Kan verkligen, från botten av mitt hjärta, rekommendera er att se de två senaste Star Trek-filmerna (om ni inte redan gjort det). Speciellt ni som tänker: "Nä fy vad nördigt, rymdvarelser och skit". Jag önskar att jag kunde få chansen att se dem för första gången igen. Uppleva den där totala euforin som gjorde att jag känner att jag måste ut och predika om dessa filmers genialitet.
 
 
 
// Spock

What did I do to deserve this?

Har spenderat två fina dagar hemma hos Dexter för att talk some shit och se lite film:
 
Måndag:
* Moonrise Kingdom (Wes Andersons senaste film verkar ha trollbundit en hel värld, men kan väl inte påstå att jag blev alltför tagen. Rätt så fin historia om ett ungt par (en opopulär scout och en tjej som älskar sin kikare) som rymmer tillsammans och får ett helt litet samhälle att leta efter dem. Älskar känslan i filmen, men hade väldigt svårt för det väldigt unga paret som mest störde mig. Barn är inte min starka sida, speciellt inte tungkyssande barn)
* The Possession (En skräckfilm om en familj i skilsmässa, då pappan flyttar till ett nytt hus och ena dottern köper en låda på loppis som börjar spåra då hon öppnar den. Helt okej, men inget speciellt)
 
 
Tisdag:
* Chasing Amy (En serietecknare [spelad av Ben Affleck] faller för en annan serietecknare vid namn Alyssa. Problemet är bara att det visar sig att Alyssa är lesbisk. Kan tyvärr inte säga att jag har mycket till övers för denna film, var längesedan jag mini-spydde så mycket under en tidsperiod av två timmar)
* Anna Karenina (Om en film skulle marknadsföras direkt till mig så ligger Anna Karenina väldigt nära vad slutresultatet skulle bli. Regisserad av Joe Wright [aka MR. Pride and Prejudice], en fantastisk Keira Knightley i huvudrollen [som den egoistiska och lynnig Anna], VANSINNIGT snygg scenografi samt en stor hög med förbjuden kärlek och ångest. Dog skönhetsdöden så bra var den <3)
* Premium Rush (Joseph Gordon-Levitt cyklade runt på Manhattans gator för att leverera ett kuvert som inte var alltför lätt att få fram. Vanlig actionfilm med ovanliga jaktscener [bil var utbytt till cykel]. I överlag var det en sevärd film)
 
 
// Lisa - I hope the roof flies off and I get sucked up into space.

You can't let the animals die in a movie... only the women

Haft några fina dagar i stan.
 
Ätit tacos (kan aldrig bli less) hemma hos Dexter (aka Jessica), sett dels Seven Psychopaths (som verkligen var riktigt rolig) och dels Silent Hill: Revelation 3D (som var mycket sämre än första filmen, men fortfarande hade Sean Bean <3) i hennes soffa, mött upp Daniel för att se Lincoln på bio bara för att inse att vi tre blev helt ensamma i salongen (filmen i sig var alldeles för lång men med vissa höjdpunter) och sett det tredje avsnittet av The Following (Så. Vansinnigt. Bra!).
 
Dagens låt:
Bastille – Pompeii
 
// Lisa - I don't have a drinking problem. I just like drinking.

För att citera Julia: "Jag ÄLSKAR seriemördare!"

Den rosade serien The Following hade Sverigepremiär med dubbelavnitt ikväll på TV4.
Satan i gatan vad jag har längtat efter den här serien! Hört bara bra saker och kan lyckligt säga att jag inte ens blev lite besviken. Så vansinnigt bra serie var det längsedan jag såg.
 
 
Vi tar handlingen först:
Kevin Bacon spelar den föredetta FBI-agenten Ryan Hardy som förutom alkoholproblem (den största klyschan någonsin) även lever med en pacemaker, ett minne från tiden då han blev knivstucken av seriemördaren Joe Carroll som han fångade på egen hand. Han har nuförtiden fått sparken från byrån, men då Joe rymmer från fängelset blir han inkallad på fallet igen och han börjar inse att han har gått in i en katt och råtta-lek utan dess like då Joe verkar ha rekryterat medhjälpare i varje gathörn trots att han har spenderat de senaste åtta åren i fängelse.
 
Jag har älskat Kevin Bacon ända sedan jag såg Hollow Man på TV1000 (ett x antal gånger) då jag knappt var 10 år. Han var en av de första skådespelare som jag kände igen så han har en speciell plats i mitt hjärta. Och jag är verkligen imponerad av hans insats i The Following, en serie som tilltalar mig på så många plan. En trasig hjälte, en charmig badguy med en ännu charmigare accent, lite förbjuden kärlek, en otrolig spänning i nästan varje scen och ett väldigt härligt kameraarbete.
 
Är otroligt taggad på fortsättningen! SÅ JÄVLA SINNESSJUKT BRA!
 
// Lisa - Nevermore.

En sådan glädje att jag får ont i hjärtat


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0