Och jag ser dig på terminalen, som en hägring en Prada-klon. Jag har gömt behov i sjalen för just en sån här otänkbar situation


Late at night when you call my name, the only sound you'll hear is the sound of your voice calling after me

Jobbade bara femtimmarspass idag på Ica.
Hängde mycket i mjölkkylen.
Hade det sådär carefree och kallt som man bara kan ha det där inne.
Sjöng högt till Phil Collins i allmänhet och den här låten i synnerhet.
Jag älskar mitt jobb.

Det är ett annat sätt att se på saken

Angående det här.
 
Anton: Hade han varit en av mina anställda hade han fått sparken.

'Cause the love that you lost wasn't worth what it cost, and in time you'll be glad it's gone

Hade en helt vanlig tacokväll igår med Becka och Marre.
 
For och badade i Lill-vammsjön, lyssnade på Maroon 5 till maten, åt så vi fick paltkoma, pratade om dumma saker vi gjort och planerade nya upptåg. Becka for hem tidigt då hon skulle jobba morgonpass på Ica idag, men jag och Marre såg The Tourist och dampade på det patetiska slutet.
 
 
Jobb på Ica står på agendan idag.
 
Dagens låt:
Linkin Park – ROADS UNTRAVELED
 
// Lisa - Not when you downgrade it from murder. But when you upgrade it from room service, it's quite serious.

Dom kallar mig galen älskling, men hämnden är ljuv

Har haft två väldigt bra sommardagar.
 
Igår badade jag i Lill-Vammsjön x2, åt sushi med Julia och såg alla avsnitt av "Den Sista Dokusåpan". Helt sjukt mysigt.
 
Idag var det Dockstadagen (som förut var min absoluta favoritdag på hela året), köpte sockervadd, fick reda på att Andreas vann slippers (väldigt viktig information), tittade på Becka när hon åt en korv till lunch då hon hade en paus från Ica-rushen, kylde mig inne på Ica med Marielle, hängde på Jessicas altan, gick hem för att grilla med Henke och Linda, spelade krocket med dessa två + ett stycke Emil och vann i Bezzerwizzer. Riktigt bra dag.
 
 
// Spatman's biggest fan.

Lycka är

att bada i Lill-Vammsjön.

Två av livets stora mysterium

Två gåtor som ockuperar mina tankar just nu.
 
1. Hur Carrie kunde välja Big framför Aidan. Har aldrig fattat det där. Aidan är verkligen perfekt och Big är bara läskig hela tiden. Och vansinnigt dryg. Vansinne. VANSINNE.
 
 
2. Hur Tomas Ledin kan vara så JÄVLA fräsch trots att han är 60 år. Jag fattar inte.
 
 
Dagens låt:
Jay-Z – 03' Bonnie & Clyde
 
// Lisa - Don't wish it away, don't look at it like it's forever.

Bitches say HELG!


.

Ibland måste man vara stark.
Ibland måste man vara svag.
Ibland gör man rätt.
Ibland gör man fel.
Det går inte att ändra tiden i vilket fall som helst.
Kompromissa bara aldrig bort dig själv.
Aldrig.

If you want me to stop, tell me now

Träffade Dexter efter jobbet igår, vi hängde lite i min Mancave och såg lite film:
 
* Before and After (Meryl Streep och Liam Neeson spelade ett sådant där idylliskt par föräldrar med mysiga tröjor och får reda på att deras son är efterlyst för mord. Under filmen får man följa hur det påverkar hela familjen. Riktigt intressant vinkel som skapade en bra film.
* The Bridges of Madison County (För att den är helt fantastiskt.)
 
 
Dagens låt:
AWOLNATION – Sail
 
// Lisa - Oh really, and do everyone's parent destroy evidence and lie... to the police?
 

Svensk sommar när den är som bäst

Jessica och jag åkte upp till Lill-Vammsjön för att bada lite ikväll. Fantastiskt fint väder trots att klockan var efter åtta (typ första gången i sommar det varit en varm kväll) och en otrolig solnedgång på det. Länge leve sommaren!

 


Tru dat


Gammalt ös


FUCK YOU SUN!

Du lämnar mig ensam hela helgen med regn, åska och moln som sällskap och sen när jag ska åka hem för att jobba då tyckte du att det passande sig med att skina varmt och klart. Din jävla teaser.


You seriously think I'm a cop in a skintight red and blue suit?

I fredags åkte Becka och jag till stan för att äta middag med Dexter och se The Amazing Spider-Man på bio. Jag blev väldigt överraskad över hur bra jag tyckte att den var. Visst, det var inte bästa filmen jag någonsin har sett (inte ens den bästa jag sett i år) men den var en uppfriskande nyversion jämfört med de tre senaste filmerna om Spindelmannen. Rent skådespelarmässigt tycker jag både att Andrew Garfeild och Emma Stone (<3) är ljusår bättre än megatönten Tobey Maguire och dryg-aset Kirsten Dunst. Sen älskade jag vilken bioporr det var (Långa scener med svingande genom New York ur First Person View). Helt klart sevärd. Dock tycker jag fortfarande att Spider-Man är en ganska stor tönt (förlåt mig Johanna).


Lycka är

att prata med en vän som bor alldeles för långt bort enligt mig.

Jag ser ingen juice?

Som några av er redan vet är jag lite annorlunda (i ett specifikt avseende). Jag gillar verkligen TV-reklam.
 
Jag har aldrig blivit störd på att se en film på TV3 med sju reklampauser. Tycker att det är lättare att följa en film på TV då det är en paus var 20:e minut så jag har tid att gå på toa eller skära upp lite vattenmelon utan att missa något. Men oftast sitter jag faktiskt kvar och ser reklamfilmerna. Zappar aldrig förbi det (då kan jag ju missa när filmen börjar igen!). Det är inte så att jag alltid totalälskar alla reklamfilmer, vissa är faktiskt totalt värdelösa. Men ofta är de smarta och ibland väldigt roliga.
 
Just nu rullar det två reklamfilmer som jag bara älskar: 
För att jag älskar SJ. Och för att det är så jävla sant.
 
För att jag ogillar barn egentligen (reklam är inget undantag) men den där tjejen är så jävla härlig. Så jävla mästrande. "Ah, gott! Men inte juice" är en klockren kommentar. I verkligheten hade jag blivit vansinnig men på TV är det bara kul. Helt hysteriskt.
 
// Lisa - Det är en magdryck.

Egentid, egobilder och en enastående båttur

 
// Hon som är.

Ikväll skiter jag i allt

Var som sagt på Skulefestivalen i fredags. Är så himla tacksam att denna musikfest fortsätts att hållas av Docksta Bordtennisklubb (DBTK) varje år. Även om årets festival var utan artister jag tyckte speciellt mycket om (dock hade förra året både Lisa Miskovsky OCH Peter Jöback, så jag var nöjd ändå) så är det ett mysigt tillfälle att träffa folk, äta Susannes underbara kycklingsallad och mysa under en filt vid foten av Skuleberget. Årets höjdpunkt var när Peter "Ta mig till havet" Lundblad sjöng sin signaturlåt.
 
 
Den gamla pingisräven Kent mötte den yngre talangen Becka i en oförglömlig match (minuterna innan hade jag lidigt ett bittert nederlag mot den gamla högstadiechampionen; Jessica).
 
De här två brottslingarna ingav inte bara skräck i ortsbefolkningen (mig) utan brukade våld mot oskyldiga och tattade korvar. Upplysningar som leder till deras gripande belönas.
 
 
Jill Johnson var ganska skön att lyssna på, men till allas besvikelse sa hon i sitt extranummer att det inte skulle bli någon Jolene eller Crazy In Love. Detta fick tyvärr halva publiken att ställa sig upp och gå innan kön ut blev för lång. Duktig var hon i alla fall.
 
 
Nästa år fyller festivalen 30 år och då hoppas jag på någon av följande:
 
♥ Bo Kaspers Orkester
♥ Uno Svenningsson
♥ Orup
♥ Tomas Ledin
♥ Säkert!
 
// Lisa - Let that mistake pass on.

Helt Hysteriskt

Andreas länkade den här otroligt hysteriska videon till mig.
Jag älskar verkligen hängivna fans som orkar göra sådant här.
 

Favoritplatsen på jorden


Ta mig till havet och gör mig till kung

Har åkt ut med båten våran för första gången på två år (!). Var på gudstjänst ute i Marviksgrunna i morse och träffade tjocka släkten. Sitter på Almagränd i Ulvöhamn nu med pappa och väntar på maten medan Rämsy springer runt och tar beställningar. Senare ikväll ska vi åka ut i stugan i Baggviken och sova där för jag är ledig på måndag. Fy vad jag har saknat havet. Och att köra båt. Underbart.


På Skulefestivalen!


You wanna be a big cop in a small town? Fuck off up the model village.

Vardagarna är fyllda av PLU-koder, frontning och mellanmjölk nuförtiden. Jobbar på och skrattar. Fy vad jag älskar Ica. Igår tog sig Dexter (aka Jessicus) lite tid för att ta sig till Docksta och umgås lite i min Mancave. Tacos och film blev det:
 
* The Machinist (En otroligt hängiven Christian Bale [Säga vad ni vill men han är sjukt bra] gick ner sjukt mycket i vikt för att gestalta Trevor, en man som jobbar på fabrik och upptäcker att hans vardag börjar spåra lite. Filmen i sig är så jävla smart uppbyggd och Jessica och jag förundras verkligen över hur pass okänd den här pärlan ändå är. En otroligt spännande thriller som man kommer ihåg långt efter att den är slut. Minns hur sjukt rädda vi var när vi såg den första gången)
* The Woman (Ibland ser jag filmer och undrar verkligen vart vissa människor får sina idéer ifrån. En smått psykotisk familjefar är ute och jagar då han ser en vild kvinna springa runt. Han tycker att det är en bra idé att fånga henne och gömma henne i källaren. Sen spårar allt ordentligt. Påminner lite om The Loved Ones)
 
 
Idag gick den gamla godingen Hot Fuzz på 6:an. Åh vad jag älskar Simon Pegg/Nick Frost. Såg den precis då den kom ut och såg Shaun of the Dead strax efter. Blev aldrig densamma igen. Älskar britter.
 
 
// Lisa - No, I mean which one do you wanna watch first?

You aim to low, and I've had enough

Ju längre tid det går sedan jag lämnade Indien, desto mer overkligt känns det att jag någonsin har varit där. Känner mig rastlös. Vill bort. Se andra vyer. Leva. Känner mig sjukt nöjd med mitt liv som det är men tänker inte stanna i någon jävla bekvämlighetszon just nu. Är sjukt less på mig själv ibland också. Väx upp Lisa. Lägg av. Patetiskt. Håller på att planera min Frankrikeresa till hösten. Ser ut att bli Montpellier. Eller Nice. Kan inte riktigt bestämma mig. Jag håller er uppdaterade.
 
Dagens låt:
Icona Pop – Top Rated
 
// Lisa - Aldrig att jag ångrar mig.

We've had vicious kings and we've had idiot kings, but I don't think we've ever been cursed with a vicious idiot for a king!

Har nu sett klart på de avsnitt av Game of Thrones som har kommit ut. Måste (som alla anda) vänta tills nästa år innan jag får veta fortsättningen (!). Har ont i hjärtat och är sådär tom som jag bara blir efter att något jag ser på tar slut. Roar mig med att youtube:a klipp från dessa två säsonger.
 
En av mina favoritscener från säsong två(SPOILER):
 
// Lady Baelish

Spoken like a true girig människa

(Jag och Jessica planerar middag (Läs: Tacos) för tisdag då hon ska komma hit efter jobbet)
Jessica (jätteglad): Jamen då tar jag med mig en matlåda så kan jag ta det som blir över.

Det stavas R-Ä-D-S-L-A. Jag är rädd för allt, beredd på allt.

Var på sjunde i sjunde i Strandparken för femte året i rad igår. Detta år var det Amanda Jenssens tur att försöka få igång Ö-vikspubliken med gratiskonsert. Köpte mat med Julia på Thaien och fick en massa fika av Johannas mamma. Sjukt mysigt. Jag, Malin och Julia satt kvar en lång stund efter att det var klart och tittade på alla glada människor som gjorde samma sak. Tog sista bussen hem och stupade i säng. Sov tolv timmar igen. Är mentalt slut.
 
Jävla sälar version 2.0.
 
Idag är det söndag. Regning söndag. Jag ska äta vattenmelon och se på Game of Thrones (bara fem avsnitt kvar nu!). Och lyssna lite på kent. För att det är mindre än en månad kvar till Sundsvall nu.
 
Dagens låt:
Kent – Den Döda Vinkeln
 
// Lisa - Kom nu, jag är kroniskt låg.

You can't expect me to be fine, I don't expect you to care

Igår hade jag en helt perfekt julidag.
 
Jag och Becka tog med oss våra cyklar, mötte upp Rämsy i Köpmanholmen och klev på Ulvö-båten med destination Ulvöhamn. Jag och Becka klev av i Fjären och hann ändå cykla in till hamnen innan Rämsy kom dit. Vi åt lunch på Almagränd, köpten glass vid HandlarN och cyklade ut till Rödharen för att bada. På kvällen blev det mat från Chaplins i Bjästa (ingen höjdare), Yatsyspel och Ratatouille (filmen, inte maträtten) ute på Näset med syskonen Vigren. Helt fantastiskt.
 
Jävla sälar.
 
// Lisa - I can't remember the last time you made me feel safe.

Om konsten att älska mini-hjärtattacker

Ibland kommer det filmer eller tv-serier som jag bara älskar. Sådär mycket att jag blir alldeles för involverad i fiktiva karaktärers liv. Jessica och Andreas har fått mig att börja se på Game Of Thrones. Så sinnesjukt bra som det är trodde jag verkligen inte att jag skulle tycka att det var. Underbart persongalleri av alla möjliga karaktärer med fantastiska skådespelare och historien är väldig mångsidig samt oförutsebar. Noggrant berättande med mycket information, men ändå stört intressanta avsnitt.
 
Det är verkligen en serie som jag gråter med (avsnitt 9 på första säsongen, jag dog), skrattar med och skriker "FITTA" åt fitt-Joffrey (kan vara äckligaste karaktärerna NÅGONSIN). Vissa scener ger mig underbara mini-hjärtattacker. Vet inte om ni får det med, men det händer vid den där blicken som säger något mer, beröringen som var oavsiktlig. Måste ofta se om flera delar då jag sitter i soffan och panik-kramar kuddar. Underbart. Det var ju inte så himla oväntat att mina favoritkaraktärer är de med den mest jobbiga, förbjudna kärleken. Eller de som är rena psykopater.
 
Vill inte spoila något (då jag hatar spoilers och älskar när människor går in i saker med ett öppet, ovetande sinne) så avslutar bara med att säga att om ni inte redan kollar på Game Of Thrones så hoppas jag att ni börjar. För det är verkligen värt det.
 
 
// Khaleesi

Men finally!

Anton har ÄNTLIGEN skaffat blogg igen! (Kolla in den tycker jag att ni ska göra här). Det var ju faktiskt han som fick mig att starta min blogg från första början (för över fem år sedan, galet). Det var förövrigt han som fick mig att skaffa Facebook också.
 
Gammal och söt bild från tiden då hamnfesten fortfarande fanns.
 
// Lisa <3

Jaha...

...det var väl lite rådjur-möter-strålkastare-på-E4:an-panik.

Och en vidöppen väg rullar ut framför oss i en ödelagd stad där ateister bär kors. Jag säger till dig, det var tur att du kom. Jag har skyhöga krav och det här är lagom

 
 

It was not your fault but mine. It was your heart on the line. I really fucked it up this time, didn't I my dear?

Haft en väldigt psykotisk (i ordets mest positiva mening) onsdag idag.
Haft ett underbart jobbpass på ICA.
Ätit en massa avocado.
Skrattat med glada kunder.
Blivit bjuden på middag av Andreas och Becka ute på Näset.
Druckigt en massa cola.
Lyssnat på den här låten.
 
// Hon som vet hur mycket 10 kronor är värt.

Timbuktu - Allt Grönt

Nu när allt är grönt
Nu när allting är grönt
Verkar det som att det som hände förut
Bara var en dröm
Ja så lätt man har glömt hur det
Alldeles nyss verkade va kört
Nu när allt är grönt

Peace & Love 2012 i bilder

Spenderade förra veckan på Peace & Love i Borlänge och hade det helt sjukt bra. Bjuder på lite bilder från en galen vecka.
Galet mycket packning skulle in på området. Köandet i flera timmar i regnet sög musten ur oss rätt rejält.
 
Två av de kvinnor jag beundrar mest: Margret Atladottir och Parisa Amiri.
Jag fick en kram av Margret och dog nästan på fläcken.
 
Timbuktu var sjukt kort och sjukt bäst. Resten av ditt liv är fortfarande en av de allra bästa låtar jag vet.
 
 
Simple Plan var också där. Minns dagarna i högskolebussen då jag satt bredvid Jessica och lyssnade på dem VARENDA morgon och eftermiddag. Visste inte vilka de var men tyckte att hon var så vansinnigt cool att jag gjorde allt för att vara som henne. Sjukt. Kär i Jeff Stinco var hon också. Toka.
 
 
Den Svenska Björnstammen. Så sjukt värdelösa att vi gick efter tre låtar.
 
Veronica Maggio var underbar. Vilken energi, vilken röst, vilken kvinna.
När Petter uppenbarade sig på scenen blev publiken (och jag) hysteriska.
 
När Daniel Adams-Ray även kom fram blev det en sjuk stämning. Jag bara skrek. Hysteriskt.
 
 
 
Frukost.
 
Johanna och Sara testade langos (och blev besvikna)
 
 
Såg Schulman Show för första gången (Jag vet, gömt mig under en sten typ) och utvecklade ett litet hat mot Markus Larsson. Så himla bitter människa.
 
Kent <3
Kärlek. Regnet gjorde bara allt mer magiskt. (svårt med fotografering dock)
 
Att packa ihop alla grejor var ingen höjdare.
 
Söderberg var oseriös och dog nästan på Skrillex.
Jag och Sara befann oss på säkert avstånd då jag nästan somnade till Thåström.
 
Kodjo var sjukt rolig.
 
David Batra var ännu roligare.
Höjdpunkten var när någon kom in sent i lokalen och David frågade killen varför han var sen varpå David fick svaret "SÅ viktig är du inte".
 
 
Hoffmaestro var stört ösiga
 
 
 
Anna Ternheim var så himla söt. Missade dock min favoritlåt.
 
Rihanna var inte ens hälften så dålig som folk påstår. Inte det bästa jag såg men helt klart värt det om bara för ljusshowen. Umbrella är fortfarande den låten jag lyssnade mest på under andra hälften av min högstadietid.
 
På vägen hem stannade vi för att bada (inte jag då för jag hade lyckats bli förkyld av kent-regn)
 
// Lisa - Se mig, se mig eller låt bara bli. Mindre kan ingen göra, mera kan ingen göra.

Tillbaka till samtiden

Spenderade förra veckan i Borlänge på underbara Peace&Love. Det var helt sjukt underbart! Träffade så sjukt mycket glada människor, såg stört grymma artister (och några värdelösa, host host DEN SVENSKA BJÖRNSTAMMEN host host) och frös i ett regnblött tält. Åkte bil tidigt natten mot söndag och sov i över 16 timmar natten mot idag. Haräven  jobbat på Ica idag och känt mig lycklig och zombie-aktig på samma gång. Nu är jag så jävla trött så bilder kommer inte förens imorgon. Fred och kärlek.
 
// Lisa - There is no one like me. So fuck you.

RSS 2.0