The sound of your voice painted on my memories
Igår var en viss Johanna hemma hos mig. Det var riktigt mysigt, vi åt lösgodis en helt vanlig måndagskväll, såg på 30 Days of Night (kärlek till de otroligt slappa vampyrerna som orkar vänta i flera hundra år på att få äta, bara för att kunna jävlas med folk istället) och jag kan säga att det inte blev speciellt mycket sömn. Dock lyckades jag tillslut dra Johanna till sängen trots att hon ville springa runt och leka vampyr istället för att sova. En helvärd kväll må jag säga.
Sen har jag återupptäckt en av de ösigaste låtarna någonsin:
Jason Derulo - Whatcha Say
Nu ska jag jobba lite med psykologin. Måste erkänna att jag har lite panik. För jag har inte skrivit någonting alls. Och det ska in på torsdag. Och ikväll ska jag hinna se på Ugly Betty också. Och jag har sovit alldeles för få timmar inatt för att orka vara uppe speciellt mycket längre efter det. Åh, dagens i-landsproblem. Det finns alltför många.
// Hon som vet att Bo Kaspers Orkester och Eric Gadd är helt skilda saker.