Då sitter vi och väntar på kent igen <3


Team Snape <3


Lycka är

flyttkaos.

Do you think you are the only one who feels anything?

Har haft några fina dagar med fina människor.
 
Måndag:
Hämtade Jessica i stan, hämtade syskonen Vigren ute på Näset och styrde kosan mot Lugnvik där Lugnvik IF spelade hemmamatch. Tro inte att jag helt plötsligt har blivit fotbollsfantast, utan behövde ju i alla fall se EN match i år då Henke och Emil har spelat i laget i sommar. Tyvärr förlorade de mot Moliden.
 
Väl hemma såg jag och Jessica på den väldigt speciella filmen Birthday Girl med Nicole Kidman som rysk postorderfru. Helt okej film, men väldigt skruvad.
 
 
Tisdag:
Sov ut, åt tacos till middag och såg lite film med Jessica innan hon drog tillbaka till Övik.
 
* The Nines (Ryan Reynolds och Melissa McCarthy i den delvis seriösa, delvis konstiga, delvis roliga filmen. Mycket lull-lull och lösa trådar. Inte speciellt bra)
* Black Swan (Såg om den och fy tusan vilken snygg film det är! Natalie Portman förtjänade verkligen den Oscar hon fick för att hon spelade den oskuldsfulla ballerinan Nina som sakta blir psykisk instabil efter att ha blivit castad som den vita och den svarta svanen i en version av Svansjön)
* Bernard & Doris (Susan Sarandon spelade tobaksarvtagerskan Doris Duke som vi får följa under den senare delen av hennes liv då hon kommer väldigt nära sin butler, spelad av Ralph Fiennes. En HBO-producerad film som var riktigt snyggt gjord med bra skådespelarprestationer. Riktigt intressant och speciell)
 
 
Onsdag:
Packade min sista flyttlåda, tog ett sista dopp i Lill-Vammsjön tillsammans med Becka och grät till The English Patient (Fy satan vad bra den är).
 
 
// Lisa - I fear Madox knows about us, he keeps mentioning Anna Karenina.

You've got a good life, Curtis. I think that's the best compliment you can give a man; take a look at his life and say, 'That's good'

Tog en paus från flyttpackningen igårkväll och såg lite film:
 
* Julie & Julia (Baserat på två livsöden, dels Julia Child, den berömda amerikanska kocken och dels Julie Powell som inte fann någon glädje i  vardagen längre och startade en matblogg då hon ska lagade alla recept i Julia Childs kokbok "Mastering the Art of French Cooking". Väldigt mysig feelgoodfilm med mat i fokus. Meryl Streep gör en väldigt fin porträttering av Julia Child och under filmens gång insåg jag att jag tycker att Stanley Tucci är en av de roligaste skådespelare i vår nutid)
 
 
* Take Shelter (Efter att ha köttat tre säsonger av den fantastiska serien Boardwalk Empire fick jag på riktigt upp ögonen för hur otroligt duktig Michael Shannon [General Zod i Man of Steel] är på att spela psykiskt instabila karaktärer.
I denna film spelar han Curtis, en vanlig familjefar som tillsammans med sin fru [här spelad av den alltid lika underbara Jessica Chastain [Zero Dark Thirty] tar hand om deras döva dotter. Curtis börjar drömma mardrömmar om en ankommande storm och han blir besatt av tanken på att bygga ut stormskyddet de har på gården. En psykologisk thriller som hela tiden kröp under skinnet på mig utan att det egentligen hände något specifikt. Som tittare slutade jag tillslut att lita på Curtis i hans nedåtgående spiral av psykisk ohälsa. Musiksättningen var genialisk och jag blev riktigt tagen av historien. Verkligen en film jag rekommenderar då jag tycker att den fick alldeles för lite publicitet då den kom ut 2011. Kul också att Shea Whigham [aka Eli Thompson i Boardwalk Empire] var en biroll.
 
 
// Lisa - You are the butter to my bread, you are the breath to my Life.

<3


You know you can always tell who cares about you the most by who comes first to visit you in the hospital.

Har spenderat två dagar med att undvika flyttpacking och istället ägnat mig åt att driva runt, köra bil, cykla iväg fem km för att låna blu-rays av fina vänner och se film:
 
* Body of Lies (Vill än en gång påpeka att Leonardo DiCaprio är den mest intressanta skådespelare vi har i vår nutid. I denna film spelar han en CIA-agent som jagar terrorister i Jordanien och blir fångad i ett maktspel mellan sin amerikanske chef [aka Russell "i sin tjockaste roll hittills" Crowe] och den jordaniske underrättelsetjänstens chef [aka Mark "jag är alltid skurken" Strong]. En spännande film med vettig kritik på USAs krig mot terrorism)
* Master and Commander - The Far Side of the World (Russell Crowe spelar en brittisk kapten som jagar ett franskt skepp i Sydamerika under Napoleonkrigen. Paul Bettany [aka albinon i Da Vici-Koden] var doktorn ombord, tillika kaptenens bästa vän. Älskade hur hela filmen nästan bara utspelade sig på skeppet, och att livet ombord beskrevs grundligt. Tyckte verkligen om filmen, även om krigscener med kanoner kan blir lite tjatigt)
* J. Edgar (För att det är, tillsammans med den i The Great Gatsby, den absolut bästa roll Leonardo DiCaprio har spelat. För att det är en sådan där film jag ligger i fosterställning i soffan och gråter sönder till. FY FAN VAD BRA DEN ÄR!)
* The Age of Innocence (För att Martin Scorsese har gjort ett sådant otroligt vackert kostymdrama om livet i New York under 1800-talet. För att Daniel Day-Lewis är fantastiskt)
 
 
// Lisa -  Nonsense! Name a shrub after me.

Wave goodbye now, it's time for you to go

 FY vad snygg den här låten och videon är:
 

Min alldeles egna stockholmare och jag

Glömde ju nämna att jag i onsdags också fick träffa min alldeles egna stockholmare, the one and only; Gordana. Har inte sett henne sen i januari. Blev att återuppleva gamla vindrickarminnen à la française tillsammans med Michaela. Så fint!


We can either sit here and do nothing or grab those flare guns and do something really stupid

Var och såg Pacific Rim på bio med Emma i Stockholm. Blev faktsikt positivt överraskad. Ska väl erkänna att monsterfilmer inte är någon favoritgenre, de har så lätt att bli dunderpajig. Just denna film (med den vackra taglinen "Go big or go extinct") handlade om en framtid inte långt ifrån vår tid, då gigantiska sjömonster från en annan planet terroriserar vår jord. För att bekämpa dessa har mänskligheten byggt monsturöst stora robotar som drivs av två människors sammansmälta sinnen.
 
Låter pajigt, men filmen var spännande. Det var mycket fina familjerelationer men jag tycker att de hade kunnat tonat ner salgsmålsscenerna mellan monstren och robotorna då det var svårt att uppskatta skalan på hur "coolt" det egentligen var när byggnad efter byggnad raserades. Snygga specialeffekter var det dock. Väl värt pengarna om man gillar popcornunderhållning.
 
 
// Lisa - One, don't you ever touch me again. Two, don't you ever touch me again.

Don't come back anytime, you've already run me dry

Har spenderat tisdag till fredag i vackra sommar-Stockholm tillsammans med Becka och Emma. Vi har glidit runt på stan, shoppat litegrann, ätit göttigt, gått på bio, besökt Uppsala och Beckas nya lägenhet en snabbis, åkt tåg (<3) och haft det sjukt mysigt.
 
Men den stora anledningen till varför vi for ner var att Anton Hörnfeldt hade bokrelease på tisdagen för sin debutbok "Smalast När Hen Dör Vinner" (som finns att köpa på adlibris). Releasen höll till i Jini Sofia Fotostudio och det var ett sådant vackert evenemang. Så otroligt mycket kärlek under samma tak. Sedan blev det även modevisning från A.Hörnfeldt Creations på torsdagen. Jag är så otroligt stolt över den mannen.
 
Upptäckte att Hotell Continental (mitt och Beckas go-to-hotell när det kommer sig till Stockholmsvistelser) hade rivits. Inte undra på att det inte gick att boka denna gång. Blev väldigt chockad då jag först såg det. So sad.
 
Finisar.
 
Anton läste dels högt ur boken på releasen och sen höll diverse personer tal också. Så fint med alla kärlek.
 
Den otroligt duktiga Simone Glud spelade och sjöng vackert hela kvällen.
 
Modevisnings-pepp på torsdagen.
 
Den vackra designern som ni definitivt kommer att höra mer om i framtiden.

// Lisa - 'Cause you were always made to want it all.

Evig Kärlek

 
Torbjörn och Camilla 3 augusti 2013 <3

Kärlek och solsken

Ska på kusinbröllop idag. Faktiskt första bröllopet jag någonsin går på. Har laddat med näsdukar i handväskan in case of gråtattacker (Snela, ni vet ju vem jag är).


Och hon du älskade en gång, och kanske älskar än. Spelar det någon roll? Nej kanske ingen. Kanske allt egentligen


RSS 2.0