Slutet på detta år är nästan här.

2012 var året som inte var året du jorden gick under, då jag fyllde 20 vilket innebar att jag blev systemetmyndig, året då jag boardade 17 olika plan till olika destinationer runtom i världen, då jag fick se bandet kent hela tre gånger live på en sommar, då jag var pseudovegetarian i tre månader och året då jag lärde mig att vart jag mig i världen vänder är vi fortfarande bara människor med samma problem och samma värme.

Allt började den 9 januari då jag klev på ett flygplan på Arlanda som tog mig hela vägen till New Delhi och sedan vidare med buss till byn Lalsot som jag aldrig hade hört talas om förut men som jag aldrig kommer att glömma nu. Jag lärde känna helt underbara människor, fick ha hand om en helt fantastisk 4:e klass i engelskaundervisning och åt vansinnigt god mat varje dag. Stannade gjorde jag i tre månader, några veckor längre än jag hade tänkt.

Kom hem lagom till april då jag fick dricka Svensk mjölk igen för första gången på 12 veckor (obeskrivligt gott) och träffa alla vänner hemma igen. Hann inte vara på hemmaplan mer än en vecka innan jag bokade nästa resa, den här gången till Anton som hade hunnit flyttat till New York. Spenderade min 20:e födelsedag in The Big Apple vilket var otroligt. Var hemma några dagar innan det bar iväg till London med min kära särbo Dexter där vi såg Fantomen På Operan med Peter Jöback i huvudrollen<3

Till sommaren tog Becka studenten, jag jobbade jag på som vanligt på ICA i Docksta, trotsade det otroligt dåliga, regniga vädret genom att bada trots allt, åkte ut med båten i Baggviken, umgicks med fina vänner, spenderade en helt fantastisk vecka i Borlänge på Peace&Love och var helt lugn. Efter ett mindre baksteg längtade jag bort igen, inte lika långt men ack så långt ändå.

När den första september kom, i tid med att alla började sina studier igen, drog jag till Frankrike för att förlänga sommaren och bättre på (min då nästan helt obefintliga) franska. Fick en smärre chock när jag kom dit och insåg att mina fördomar var sanna. ALLA fransmän äter baguetter, röker och kan inte engelska. Blev besviken på hur otroligt dålig kvinnosyn det var i detta land som kallar sig "EU-land" men var nöjd ändå. Drack alldeles för mycket vin, hängde med otroligt trevliga människor och dansade otroligt mycket.

När december kom var jag på svensk mark igen, efter tre månader var jag ordentlig less på allt som hade med La France att göra. Hela månaden försvann otroligt fort mellan besök i Örnsköldsvik/Umeå och plötsligt befann jag mig på Gran Canaria för att fira julen tillsammans med Les Parents.

2013 kommer att bli året då (förhoppningsvis börjar universitet), flyttar hemifrån och allt som kommer till. Jag är taggad på framtiden.

Årets bästa händelse: Hela Indien-upplevelsen. Har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv. En helt obeskrivlig känsla.
Årets värsta händelse: Hela beslutet att dra upp till Himachal Pradesh. Otroligt vackert och trevligt, men jag trivdes inte alls. Allt löste sig bra tillsut.
Årets bästa bio: The Avengers blev precis så bra som jag trodde att den skulle bli. Skrattade åt EXAKT allt Robert Downey Jr. sa. Det är bara så, superhjältefilmer är bara helt fantastiska.
Årets mest använda ord: Nahi, Hysteriskt och Snela.
Bästa filmen jag sett i år: J. Edgar var precis så stark som jag trodde att den skulle vara och Shame var hemskare än jag hade kunnat föreställa mig.
Bästa låten jag hört i år: Kaniyas "Chitte suit te"  summerar hela Indien, kents "Isis & Bast" var otroligt stark och Claude Francois i allmänhet och "Comme D'Habitude" i synnerhet fick mitt att på riktigt älska franskan.
Bästa boken jag läst i år: När jag var i New York såg jag för första gången Fifty Shades of Grey. Köpte den av nyfikhet och älskade faktiskt första boken. Ja, jag står för det. (Men tvåan och trean var bara överflödiga)
Bästa TV-serien jag sett i år: Game of Thrones var något jag aldrig hade tänkt se, men blev övertalad av vänner. Och fy satan i gatan vad sjukt bra det var,! Krigen! Kärleken! Fitt-Joffrey! Även den tredje säsongen av Vampire Diaries var helt underbart bra. Åh Damon<3
Årets besattheter: Chai-te på eftermiddagen OCH till frukost, livespelningar i sommarvärme, att dansa bort natten på Rockstore och att känna doften av det oändliga havet.

Spenderade julledigheten (snela, är arbetslös så är alltid ledig men ni fattar) mitt ute i Atlanten tillsammans med La Familia. Läste Tidsresenärens Hustru, blev någon nyans brunare, badade i havet trots att det var december, snorklade lite, firade jul utan Karl-Bertil, åt världens godaste havstunga och hade det allmänt skönt.

 

 

Den enda skillnade är väl att jag lyssnar på den här låten istället.

Och att jag inte är premiärminister i England, men tu comprends.

 

...snälla skjut mig här och nu.

Har spenderat några fina dagar hemma hos Dexter. Vi har ätit kebab, gått på bio för att se The Hobbit, gått på stan för att köpa lite julklappar, lagat köttfärssås, skrattat åt glömda minnen och degat i soffan med film.

 

* The Hobbit - An Unexpected Journey (Tyckte faktiskt den var bättre än jag hade hoppats på. Dock föredrar jag Sagan om Ringen-filmerna för tillfället [det är ju faktiskt två delar kvar på The Hobbit, och de kommer ju faktiskt innehålla lite Mikael Persbrandt [<3!] så tänker inte uttala mig riktigt än]. Tyckte den här var lite småpajjig ibland).

* Event Horizon (Ett räddningsteam skickas ut till Neptunus där ett rymdskepp har försvunnit under konstiga omständigheter. Inte värdelös (hallå, Sam Neill aka Merlin från filmen med samma namn <3) men inte speciellt bra heller. Gillar verkligen Sci-Fi men den här var lite för lolZ).

* The Boondock Saints (Två irlänska bröder "råkar" mörda några ryska gangsters och då kommer de på att det var ganska lätt och de bestämmer sig för att eliminera de som de anser inte förtjänar att forstätta leva. Älskar hur filmen var uppbyggd, man fick aldrig veta hur morden gick till fören FBI-agenten Paul Smecker [helt underbart spelad av Willem Dafoe] förklarade allt. Riktigt spännande film)

* Man on a Ledge (Sam Worthington klättrar ut genom ett fönster på ett hotell och hotar med att han ska hoppa. Samtidigt som alla blickar riktas mot honom håller hans bror på att råna någon på andra sidan hotellet. Kan inte annat än att älska heist-filmer, skön underhållning. Inte det bästa jag har sett, men helt klart godkänd)

 

 

 

 

 

Det är alltså ett par amerikanska cheerleaders som gjort en lipsync till låten "Call Me Maybe", och de har i sin tur fått en cover på sin video från några militärer. Roligast effekt får ni om ni synkar videorna och spelar upp dem samtidigt.

 

Anton: Kärlek är smörja.

Marre visade mig några videos som förändrade mitt liv igår (världens minsta överdrift). Kunde inte sluta skratta, vilket resulterade i att  jag har sträck-sett alla videos Bianca Kronlöf har lagt ut på youtube nu. Så vansinnigt rolig kvinna. Ett jävla geni. Hennes kanal hittar ni om ni klickar här.

 

Mina favoriter är dessa två. Enjoy.

 

 

Gordana: Snela alltid när man tror att det inte får plats med mer (låt oss kalla det) skönhet så händer det något nytt.

Har haft ett väldigt intensivt och fint veckoslut.

 

Först Lucia Movie Night uppe i Umeå i onsdags tillsammans med Dexter och några IC4:or.

I år blev det Mammas Pojkar (faktiskt rolig), Jack Reacher (Så. Jävla. Löjlig. Film. Sen hatar jag verkligen Tom Cruise) och Silver Linings Playbook (<3).

Stannade och sov hos mina favorit-sambos Henke och Johanna.

Missade bussen (som inte ens gick på en lördag) och åkte tåg istället.

Lyssnade på Linkin Park så högt att jag trodde mina öron skulle börja blöda.

Åkte runt i en bil trots att vädret utanför var galet.

Fick i mig tacos tillsammans med Becka och Marre.

Såg både The Holiday OCH Mamma Mia! på samma kväll (ja, vi är tjejer).

Ville döda Jasper och gifta mig med Pierce Brosnan.

Grät i kyrkan till ett otroligt vackert solo av Becka.

 

Nu: House.

 

Nu är det den tiden på året igen.

Ni vet, när jag har köpt senaste säsongen av House och ser om allting från början igen. Det börjar bli några avsnitt nu. Lär väl bli klar någon gång i februari kanske (Julia, var beredd på nattliga paniksamtal om några säsonger).

 

 

Jag kunde inte sluta skratta.

Det är kul för det är sant.

För exakt en vecka sedan satt jag hemma hos min värdfamilj i Montpellier och packade ner det sista i resväskan. Galet att det redan gått en vecka. Känns på ett sätt som en evighet, ett helt annat liv. Det är otroligt hur lätt det är att komma tillbaka hem igen, precis som om att ingenting har hänt.

 

Hade tacokväll med Becka i onsdags. Var längesedan jag orkade äta så mycket tacos. Såg lite film gjorde vi också, Hamilton 2 - Men Inte Om Det Gäller Din Dotter (Mikael Persbrandt kan aldrig göra något dåligt<3) och The Lucky One (Börjar faktiskt tycka att Zac Efron är rätt så duktig, snela vad händer med mig?)

 

 

 

Har tillbringat några fina dagar hemma hos min kära särbo (aka Dexter, Jessicus, ja ni vet).

 

Lagade pannkakor till mig och Jessica, gick på måndagsbion på Folkan (som fina Filmstudion U fixade, deras säsongsavslutning) och sen blev vi bjudna på fika hemma hos Daniel.

 

* 50/50 (Joseph Gordon-Levitt spelar Adam som är en sådan person som alla styr med. Han vågar aldrig säga ifrån och när han får reda på att han har cancer ställs hans liv på ända. Väldigt fin film som jag anser lyckades bra med blandning humor/allvarligt. Jag gillar också verkligen Seth Rogen som spelar hans douchiga kompis och sen har Anna Kendrick [Up In the Air] seglat upp på min top 5 skådespelerskor jag gillar.

* The Chernobyl Diaries (Ett gäng ungdomar reser runt i Europa och roar sig. Sen hamnar de såklart på någon "extrem turisttur" till Chernobyl och allt spårar. Helt okej, men inget speciellt)

 

 

Sov länge, degade i soffan med en hemsk dokumentär om HIV, gjorde kycklingsallad till middag, skrattade till Greveholm och såg lite film:

 

* Seeking a Friend For the End of the World (Ni som känner mig vet hur stor min kärlek är till Keira Knightley är. Så det klart att jag har varit jättetaggad på den här filmen. Steve Carell spelar Dodge, en man som blir lämnad av sin fru då världens befolkning får reda på att jorden ska gå under i en asteroidkrock. Dodge bestämmer då att han ska bila till sin "high school sweetheart" och påvägen blir han joinad av sin granne [aka Knightley]. Sjukt jävla underbar film <3 Gud, tänk inte. Se den så fort ni kan!)

* Cosmopolis (Var ett tag sedan jag såg en sådan här annorlunda film. Man får följa miljardären Eric [spelas av vår alldeles egna R-Patz, aka Robert "Edward" Pattison) när han driver genom New York i sin limousin och träffar diverse människor. Filmen i sig tyckte jag inte var speciellt bra, men vissa dialogscener var så otroligt vältalig. Alla pratade runt i en cirkel utan slut. Galet)

* Abraham Lincoln: Vampire Hunter (Jag minns när nyheten kom att de skulle göras en sådan här film. Hur mycket jag skrattade åt att folk ens har tänkt tanken på att göra en sådan film [och att jag senare fick reda på att det tydligen var en bok också]. Slutresultatet var väl som väntat, bitvis väldigt pajigt med töntiga 3D-effekter. Men åh andra sidan var den rätt så underhållande. Kul att mitt hatobjekt Rufus Sewell [Jasper från The Holiday] var med på ett hörn. Tyckte även om Dominic Cooper [aka Sky i Mamma Mia!] lite för mycket för mitt eget bästa.

 

 

Hemma i Docksta igen!

Snö överallt.

Glad som ett litet, litet hus.

 

// Lisa