Säg att du är fri tillslut

Klev upp omänskligt tidigt (läs: 06.30) idag för att följa med syskonen Vigren upp till Umeå då jag skulle hjälpa till med flyttstädning.

Vi dammsög, skurade och dammtorkade skåp för glatta livet och efter nästan åtta timmars fejande var vi äntligen klara. Blev några vansinnesdanser och en hel del gapflabb också. Firade gjorde vi med pasta på Umeås version av Vapiano: Vezzo (sjukt gott!)

Känns dock lite tråkigt att Andreas ska flytta därifrån nu. Har så många fina minnen från den lägenheten på Rullstensgatan, men men, Life is Life (nanananana).


SÅ SJUKT TAGGAD!!!

För att Leonardo DiCaprio är en av de absolut bästa och intressantaste skådespelare vi har just nu.
För att om den här ens blir en fjärdedel så bra som The Departed kommer jag att vara helt lyrisk.
 
 

Den här (och min Gunvald Larsson t-shirt) är de bästa jag äger just nu

 
Apropå det sämsta lösenordet någonsin.

That's great, because I've always dreamed of dating the expelled guy

Fick besök av en före detta Dockstabo (aka Jessica) igår och vi grillade, skrattade bort flera timmar och såg lite film:
 
* The Paperboy (I ett otroligt varmt Florida undersöker journalisten Ward [Matthew McConaughey] om rätt man [John Cusack] blev satt i fängelset för ett mord på en sheriff. Den här filmen blir bara bättre och bättre ju fler gånger jag ser den. 'The Tension' i vissa scener är så tjock att man kan ta på den)
* Unbreakable (Jag gillar verkligen M. Night Shyamalan. Är en av de få jag känner som inte tycker att The Happening är värdelös. Den här filmen handlar om Bruce Willis som är den enda som överlever en tågolycka och han börjar då ifrågasätta sitt liv. Älskade verkligen filmningen, så sjukt snyggt. Filmen i sig var bra, men inte så mycket mera)
* The New Guy (En mobbad kille [DJ Qualls, aka Rat i The Core] gör så att han blir relegerad från sitt High School för att återuppfinna sig som den coola killen på sin nya skola. Jag såg den första gången för nästan åtta år sedan och har älskat den sedan dess. "You've been looking at my Janet?" och "Who's the biaaatch now?" är självklara klassiker)
 
 
// Lisa - I'm just going to shoot you once!
 

AHHHHHHHHHHHHHHHHH

Men ja tack!

.


It seems to me, that if there is a bad taste in your mouth, you spit it out. You don't constantly swallow it back

Har agerat trädgårdsmästare i helgen (klipp gräs, ansat buskar, planterat jordgubbsplantor) så slappnade av med att se lite film:
 
* The Client (En ung pojke får veta mer än han borde, vilket gör att han får maffian efter sig. FBI med åklagaren Roy Foltrigg i spetsen [Tommy Lee Jones] leder utredningen, men eftersom pojken inte litar på lagen tar han hjälp av advokaten Reggie Love [Susan Sarandon] för att undvika att bli förhörd. Otroligt charmig pojke i huvudrollen. I överlag en spännande film)
* Amazing Grace (Historiskt drama [<3[ som handlar om William Wilberforces kamp för att försöka avskaffa slaveriet i 1700-talets England. Med en otroligt söt Benedict Cumberbatch [jaja, jag stalkar fortfarande] som Williams bästa vän. En snygg film med världens töntigaste tagline: "Behind the song you love is a story you will never forget")
* The Other Boleyn Girl (Natalie Portman och Scarlett Johansson som systrarna Boleyn som tävlade om Henrik VIIIs [här spelad av den ack så menlöse Eric Bana] kärlek i 1500-talets England. En bra historia men enligt mig valde de helt fel skådespelare till huvudrollerna)
 
 
 
// Lisa - Thank you, son. I can assure you, you have been an even larger pain in the ass.

Ska du me & flya?

Firade nationaldagen traditionsenligt med att gå på Picknickfestivalen  i Örnsköldsvik som arrangerades för tredje året i rad. Ett sjukt mysigt evenemang som den fina föreningen Föreningen För Alla så bra fixar (i år även tillsammans med Musikhuset).
 
Tog bussen in till stan tillsammans med en jet-laggad Becka (som hade spenderat över två veckor i ett kokhett New York), mötte Marielle som hastade runt med sin Crew-tröja, lyssnade på söta Carolina Wallin Pérez, åt egengjord kycklingsallad i solen, mötte upp Jessica och co, fick ännu mera kycklingsallad och såg på när Panda Da Panda öste.
 
 
// Lisa - Nu när jag tänker tillbaka på allt har jag ett leende på läpparna, för det gjorde mig stark.

Suppose the whole world stopped believing that God had any sort of plan for us?

Förutom att ha kört en herrans massa bil idag har jag även utökat mitt stalkande av Benedict Cumberbatch genom att se:
 
* War Horse (Steven Spielbergs först världskriget drama om hästen Joey som förändrar livet för alla människor han möter. En mysig film med underbart vackert foto. Höjdpunkten var att se Tom Hiddleston [aka Loki från Thor/The Avengers] som världens godaste soldat)
* Creation (Handlade om tiden då Charles Darwin skrev boken 'Om Arternas Uppkomst' och hur han kämpade med hur teorin om evolutionen togs emot av hans religiösa fru. En smått obehaglig scen var då man fick se hur fluglarver bryter ner djur. I överlag en bra film, men inget speciellt)
 
 
// Lisa - Do you not care that you and I may be separated for all eternity?

Kunde ha satsat en miljon på oss. Som tur va var jag pank

Har nu officiellt sett den första serie från BBC jag inte tyckte var genialisk. Spenderade 5 timmar av mitt liv med att gråtskratta åt hur otroligt dåligt The Last Enemy var (dock med en väldigt duktig Benedict Cumberbatch i huvudrollen). Maken till sämre manusarbete var det längesedan jag snubblade över.
 
Stephen (Cumberbatch), en socialt awkward matematikern, flyger hem till England för att gå på sin brors begravning och blir övertalat att hjälpa till med den brittiska regeringens senaste övervakningssystem som innebär att allas ID-kort hela tiden registrerar exakt allt de gör. Galna konspirationer med en gnutta ångestkärlek brukar ju annars falla mig helt i smaken (snela, ÄLSKAR ju Homeland <3) men satan i gatan vad dåligt The Last Enemy var. Så otroligt töntigt. Början var rent ut sagt hemsk, men den lyckades bli lite bättre mot de sista avsnitten men fortfarande minispydde jag åt nästan allt de sa.
 
 
// Lisa - Det är mycket som man inte vet att man inte vet förens det är försent.

Sick of the people telling me not to hide behind my sunshades. Sick of the people telling me not to drink on a Sunday. Sick of the people telling me not to run, I go my own way

 
 
 

I think he's representative of the human spirit, of what's possible

Var på Folkan igår för Filmstudio-U:s sista visning för denna termin. De visade Searching For Sugar Man, den Oscarsvinnande dokumentären som handlade om artisten Rodriguez från Detroit som efter två misslyckade album på 70-talet la av med musiken utan att inse att han var större än Elvis i Sydafrika.
 
Dokumentärer är inte min starka sida, men tyckte att det var en fin historia om en ödmjuk människa. Trots detta så var den enligt mig 'bara' bra, inget som fick mig att bli känslomässigt engagerad.
 
 
// Lisa - Och om ensammast är starkast, var jag starkare förut?

Om konsten att bli sviken

Jag minns hur du ringde mig en gång. En gång som förändrade allting. Hur de där orden du sa gick in genom min hörselgång och hur våglängderna bildade meningar som min hjärna inte kunde processera. Hur jag satt tyst i vad som kändes en evighet. Hur du bad mig att säga någonting, men jag förmådde mig inte att öppna munnen. Tillslut fick jag fram "Jag vet inte vad jag ska säga" och strax därefter la jag på. Det blev sig aldrig likt igen.

Jag minns hur jag ringde dig en gång. Hur mina händer skakade när jag försökte leta rätt på dig i kontaktlistan. Jag kunde hörde blodet koka i öronen. Hur signalerna gick fram, och efter alltför lång tid uppfattade jag ett svagt och trevande "Hallå". Jag minns hur allting brast, hur jag var kallare än du förtjänade. Hur jag sa att jag aldrig ville ha någonting med dig att göra igen och hur jag slängde på luren innan du ens hann fråga vad det var som hände.

// Lisa


Innan dig var allting tyst

Spenderade kvällen (läs: natten) med att obsessa lite över Benedict Cumberbatch:

* Small Island (En BBC-producerad miniserie [herregud har de NÅGONSIN producerat något dåligt?] om rasism, kärlek och plikter under andra världskriget. Historien pendlar mellan Jamaica och England och vi får följa fyra personers liv som vävs samman under denna svåra tid. Jag fick gåshud 12 minuter in i serien och var tvungen att pausa ett flertal gånger för att hämta andan [som till exempel under den här scenen, ville avlida]. Britter, ni vet verkligen hur ni ska fånga mitt intresse)
 
 
* Tinker Tailor Soldier Spy (Såg den för första gången för nästan ett år sedan [då jag har ett klart minne av att syskonen Vigren inte uppskattade den speciellt mycket]. Är en sådan film jag måste se ensam för att kunna uppskatta den fullt ut och den växte verkligen av att se igen. Spioneri i 70-talets England. En sådan sjuk stämningen genom hela filmen, älskar verkligen den subtila stilen. Kameraarbetet! Skådespelarinsatserna! Slutscenen!! Riktigt, riktigt bra)
 
 
// Lisa - Trust no one. Suspect everyone.

RSS 2.0