Det finns få saker som jag tycker är så otroligt mysigt som att sitta i mitt rum, alldelse vid kvällstiden, när solen är påväg ner, och helt plötsligt reagera på att det har blivit mörkt. Den där känslan av att jag inte minns att det blev mörkt, utan att det bara succesivt blev det medans jag var upptagen med att tänka på fina, jobbiga, häftiga, underbara och konstiga saker.