But the way I'm loving her must not be enough

Ryan Adams gästade Skavlan ikväll och för första gången bojkottade jag Idol för att se på ettan istället.
Fy satan vad jag älskar den människan. Genialisk person. Verkligen.

Allt började med låten "Nuclear" på min gamla goda Smallville-CD för nästan 6 år sedan. Sen blev det "Come Pick Me Up" efter att Elin la upp den på sin blogg en gång. Och efter att jag hörde låten "Desire" i ett avsnitt av House blev jag fast. Nu, nio CD-skivor senare, har jag varken tröttnat eller kommit ikapp skivsläppen. Och Ryan Adams har för mig blivit synonymt med söndagskänsla och stjärnskådarkvällar.

// Lisa - Funny how they say that some things never change.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0