Har återigen svensk mark under fötterna efter en väldigt fin tid i New York.

Jag tycker att flyga kan vara otroligt frihetsbegivande. Jag älskar verkligen att titta ut över ett fluffigt molnhav med musik i öronen och drömma mig bort eller hem. Men något jag verkligen avskyr är att starta. Det är då jag dyker ner i sätet och nynnar tyst för mig själv som en crazy person för att stänga ute alla tankar på brinnande jetmotorer och löpsedlar med stora svarta bokstäver med ord som "döda" och "krasch". Nattens flygresa var sjukt turbulent biten mellan NY och Island vilket resulterade i att det inte blev mycket sömn.

Nu blir det dock tågåkning (aka mitt absoluta favoritfärdmedel!) som väntar för att ta mig hem till snöiga Norrland igen.