Dagarna nu är fyllda med fruktkoder på ICA och kvällarna är fyllda med fina stunder tillsammans med fina människor.

Sucker Punch tillsammans med Jessica igår kväll. Förstår varför Joe Wright (regissören till Stolthet och Fördom reds anm.) hatar på den så mycket. Till en början var ju föga imponerad, men det tog sig. Tyckte dock om effekterna jävligt mycket.

Ikväll har jag och Becka dragit till lillvammsjön efter jobbet. Och snacka om att det var varmt där. Livet är väldigt fint.

Dagens låt:
Kent – Sömnen

// Lisa - Jag ser mig aldrig om.

Efter en väldigt fin midsommarafton med minst lika fina människor blev jag bjuden på lyxmiddag av en fin Jessica med familj. Det blev både oxfilé och chokladtårta. Sen blev det film. Såklart.

* The Romantics (Sju vänner återförenas på bröllopet mellan två av dem. Problemet är bara att bruden och brudtärnan [spelad av Katie Holmes] har en gammal groll ouppklarat över brudgummen. Vill man må dåligt över hur korkade människor kan vara så är detta rätt film)
* How Do You Know (Reese Witherspoon blir kickad från sitt softballlag och försöker att hamna på fötter igen samtidigt som hon måste välja att vara med en otroligt dryg Owen Wilson eller en Paul Rudd med stora rättsliga problem. Storyn hade räckt till minst tre olika filmer, men blev bara pannkaka istället. Utan Paul Rudd hade den varit totalt värdelös)



// Lisa - Well then let's take this night from black to blue.

Har du den där känslan?
(Vilken menar du?)
Jag menar den där känslan
(Av att någonting)
avgörande hände när jag var ouppmärksam
Att någonting försvann

Säg att du förstår mig
(Nej, vad menar du?)
Jag vill att du förstår mig
(Så vad menar du?)
Du gör det mycket svårare
än det egentligen är
Vad är min tystnad värd?

Det blev Super 8 som jag och Dexter bestämde oss för att se. Handlar om ett par barn som håller på att filma en zombiefilm och råkar se en tågolycka de inte skulle ha sett. Filmen var helt klart sevärd, dock lite för barnvänlig för min smak. Barnskådespelare brukar heller inte vara ett säkert kort. Dock var de faktiskt riktigt duktiga. Älskar också att det tog relativt lång tid innan man fick se hur "monstret" såg ut.



// Lisa - Production value!

Gymnasiet är nu officiellt över.

Tre år fyllda med kemiprov, ineffektiva mattelektioner, kortspel upp på 300, sidospår i Hans lektioner, oseriösa Fysiklabbar, ångestfyllda franskalektioner, gnällande i datasalen på 400, trängande i matsalen, pingisspelande på gympan (inte idrotten), fikande på UH efter skolan och hetsläsande av engelskaböcker är nu bara ett minne. Jag är så otroligt glad för att jag valde att gå i Örnsköldsvik istället för Kramfors som är min hemkommun. Utan den tanken hade jag aldrig lärt känna min klass, den fina klass jag har tillbringat de tre senaste åren med. Ryslig tanke. Det har varit både glädje och sorg (samt allt däremellan) under dessa år och jag år så otroligt tacksam att jag har fått lära känna dem. Det är så tragiskt att det ska vara över bara. Det är ännu mer tragiskt att man inte vet vad man har fören det är slut. Helt sjukt.

Vill bara ta tillfället i akt och önska alla lycka till i sina framtida liv, jag glömmer aldrig den här tiden vi har haft tillsammans!

Galen de senaste dagarna har varit. Helt sjukt vad kul man får ha det. Här kommer i allafall några bilder från i onsdags när Öviks studenter samlades på torget och gick i enad vitmössad trupp upp till skolorna.








Rebecka Vigrens bilder:




// Lisa - The hardest part of ending is starting again.